Little sister's night out
Som jag skrev två inlägg ner hade vi planerat en helkväll med min yngsta syster Jill. Jag hämtade henne direkt efter jobbet 13.45 (kompade två timmar och 45min), och vi åkte hem till Eskilstuna, där vi började med biltvätt som ni såg. Väl hemma var det dags att bestämma hur vi skulle lägga upp kvällen. Vi åt några mackor, och bestämde oss för att åka och handla allt vi behövde inför kvällen. Ingredienser till tacobuffén som vi planerat, samt lite efterätt i form av lösgodis. Vi tittade snabbt igenom bokrean också, och jag hittade boken Pilgrimsresan av Paul Coelho. Har inte läst någon av hans böcker ännu, men de får ju lysande kritik varje gång, så jag måste börja snart. Köpte ju Alkemisten tidigare på rean. Väl hemma från Coop bestämde vi att vi ville börja kvällen med att bowla, något som Jill aldrig provat förut. Efter bowlingen skulle jag och Jill åka till vattenpalatset och bada. Sandra hade möte på jobbet 19.00, så hon kunde inte följa med.
Bowlingdags, och trots förra torsdagens förlustserier var jag peppad! Vi bokade en timme, 17-18. På tre personer brukar man hinna med två serier. Vi blev en aning sena, och kom faktiskt inte igång med bowlingen förrän 17.10 ungefär. Jag först ut som vanligt, och inleder med en smaskig strike. Jills tur, och det visade sig snabbt att det var svårare än det såg ut. Jill är dels 11 år, och ganska tunn, så det tog ett tag innan hon hittat ett klot som kändes bra. När hon väl fått in snitsen började käglorna falla i ett allt högre tempo. Vi bestämde oss för att sätta upp staketen, som gör att man inte kan komma i rännorna, och då började hon ironiskt nog slå väldigt rakt. Ett gäng nior, följt av några snygga spärrar satte hon, innan första serien var till ända. Jag vann en ganska tydlig vinst, med 138 poäng. Klockan var nu 17.45, och vi förstod att vi inte skulle hinna en serie till under vår bokade timme, så vi frågade om det gick bra att gå över tiden, och det gjorde det. En serie till alltså, som även den inleddes med en strike från min sida, yay. Jill fick in snitsen rejält denna serie, och gjorde nästan strike ett par gånger. Som slutsiffror stod jag som segrare, Sandra tvåa, och Jill tätt efter som trea.
Nu stod alltså bad på schemat, och trots att tiden hade tickat på hade vi gott om tid. Man hinner bada tillräckligt på en och en halv timme. Det tycker åtminstone jag, även om jag minns hur man som barn ville bada 4-5 timmar, och alltid blev besviken när pappa tröttnade efter att ha simmat 15 längder, och läst tidningen två gånger. Jag och Jill hann ganska snabbt utforska badhuset, och åka rutschkanan sådär 5-6 gånger. Jag simmade ett par längder också, inte så många som jag hade planerat, men ändå. Det är verkligen jobbigt att simma snabbt! Jag testade att crawla så fort jag kunde utan att skvätta för mycket, och krafterna tog väl slut efter 15-20m. Strongt!
Efter badet tog vi bussen hem, där Sandra nyligen hemkommen väntade. Ingen var speciellt hungrig, så vi bestämde att vi väntar lite med maten. Istället börjar vi med film nummer ett, Bedtime Stories. Efter en halvtimme in i filmen kände vi hur vi blev så pass sugna att börja med tacosarna (säger man så?) att vi pausade. Hack av grönsaker, stek av köttfärs och fram med diverse såser och smörjor. Det tar väldigt kort tid egentligen att förbereda tacos.
Efter maten tittade vi klart på filmen med godispåsar i hand, Jill med sitt ägg som hon fått tidigare. Vi påbörjade även filmen Wall-E, då Jill var sugen på att se den. Jag och Sandra hade dock sett den tidigare. Ganska snart blev vi alla trötta, och vi stängde av och gick och lade oss till sängs. En händelserik och välfylld kväll var över.
Bowlingdags, och trots förra torsdagens förlustserier var jag peppad! Vi bokade en timme, 17-18. På tre personer brukar man hinna med två serier. Vi blev en aning sena, och kom faktiskt inte igång med bowlingen förrän 17.10 ungefär. Jag först ut som vanligt, och inleder med en smaskig strike. Jills tur, och det visade sig snabbt att det var svårare än det såg ut. Jill är dels 11 år, och ganska tunn, så det tog ett tag innan hon hittat ett klot som kändes bra. När hon väl fått in snitsen började käglorna falla i ett allt högre tempo. Vi bestämde oss för att sätta upp staketen, som gör att man inte kan komma i rännorna, och då började hon ironiskt nog slå väldigt rakt. Ett gäng nior, följt av några snygga spärrar satte hon, innan första serien var till ända. Jag vann en ganska tydlig vinst, med 138 poäng. Klockan var nu 17.45, och vi förstod att vi inte skulle hinna en serie till under vår bokade timme, så vi frågade om det gick bra att gå över tiden, och det gjorde det. En serie till alltså, som även den inleddes med en strike från min sida, yay. Jill fick in snitsen rejält denna serie, och gjorde nästan strike ett par gånger. Som slutsiffror stod jag som segrare, Sandra tvåa, och Jill tätt efter som trea.
Nu stod alltså bad på schemat, och trots att tiden hade tickat på hade vi gott om tid. Man hinner bada tillräckligt på en och en halv timme. Det tycker åtminstone jag, även om jag minns hur man som barn ville bada 4-5 timmar, och alltid blev besviken när pappa tröttnade efter att ha simmat 15 längder, och läst tidningen två gånger. Jag och Jill hann ganska snabbt utforska badhuset, och åka rutschkanan sådär 5-6 gånger. Jag simmade ett par längder också, inte så många som jag hade planerat, men ändå. Det är verkligen jobbigt att simma snabbt! Jag testade att crawla så fort jag kunde utan att skvätta för mycket, och krafterna tog väl slut efter 15-20m. Strongt!
Efter badet tog vi bussen hem, där Sandra nyligen hemkommen väntade. Ingen var speciellt hungrig, så vi bestämde att vi väntar lite med maten. Istället börjar vi med film nummer ett, Bedtime Stories. Efter en halvtimme in i filmen kände vi hur vi blev så pass sugna att börja med tacosarna (säger man så?) att vi pausade. Hack av grönsaker, stek av köttfärs och fram med diverse såser och smörjor. Det tar väldigt kort tid egentligen att förbereda tacos.
Efter maten tittade vi klart på filmen med godispåsar i hand, Jill med sitt ägg som hon fått tidigare. Vi påbörjade även filmen Wall-E, då Jill var sugen på att se den. Jag och Sandra hade dock sett den tidigare. Ganska snart blev vi alla trötta, och vi stängde av och gick och lade oss till sängs. En händelserik och välfylld kväll var över.
Kommentarer
Trackback
