Snabbisfiske - nu släppte det!

Under tiden Sandra åkte med sin mamma till friskis för att träna skivstång passade jag på att utnyttja det faktum att jag hade maggots kvar, så jag åkte ner till Vilsta för att testa fiskelyckan. Tyvärr har jag inget flöte på metspöt (fråga mig inte varför) så det är svårt att meta upp betesfisk om man inte ser ett stim som man kan placera maggoten mitt i. Jag gick därför otåligt bort till ett annat ställe där några barn fiskade och frågade om de hade sett några stim av småfisk. Då visade det sig att två småpojkar i tioårsåldern hade ett gäng löjor i en påse med vatten:

Jag "Får jag köpa några?"
Den äldsta "Nej"
Den yngsta "Du kan få en!"
Jag "Ah, snällt"
*Stoppar ner näven i påsen*
Den äldsta "Ta den du tycker är bäst"
Jag tar fisken och går muntert tillbaks till min lilla hotspot jag slagit läger vid. Jag hade packat med mig en bunke att ha betesfisken i, så jag fyllde den med vatten och slängde ner den lilla löjan i den. Tacklade på gäddflötestacklet som jag band i lördags vid Hjälmaresund. Dubbla trekrokar i storlek stor kändes inte riktigt lämpat för denna 7cm långa löja, så jag häktade av ena kroken. En fick duga. Och så ut med hela alltihop i vattnet på ett fint ställe.

Tiden gick utan napp. Var ganska lugnt överlag i den lilla ån som nästan var helt spegelblank i det orangea solljuset. Helt klart en fin kväll. Jag stördes inte så mycket över att det var tämligen dött under ytan, utan satt rofyllt på min sten och tittade på den röda pinnen som utgjorde toppen på flötet. Bytte plats på flötet och löjan var 15-20:e minut kanske, och försäkrade mig att löjan levde, och det gjorde den. Måste smälla snart tänkte jag.

När jag sedan kastade ut igen landade flötet nära några grenar som stack upp över ytan. Då ser jag hur flötet sakta sakta sjunker. Konstigt tänkte jag, det är ju garanterat inte en fisk som nappar på det viset, så jag började veva in. Tvärstopp. Jag satt fast i något. Ryckte och slet lite, och rätt var det var så gick tacklet av. Jag vevade in slacklinan, där jag ser att en knut gått upp. Bra jobbat. Flötet flöt upp till ytan igen, och började långsamt flyta medströms nedåt längs ån. Hoppas inte löjan sitter kvar på kroken, då finns det stor risk att en större rovfisk tar den och får släpa runt på ett flöte resten av det då klart kortare livet.

Jag fiskade på lite med drag i 15-20 minuter till, men av någon anledning gav det inte samma nöje. Det kändes redan misslyckat på något sätt. Jag tittade stört på flötet som sakta flöt längre och längre nedåt. I början försökte jag kasta på det och häkta det med draget, men förgäves.

Jag packade snart ihop och summerade en drygt en timme lång fisketur utan större resultat, snarare tvärtom. Jag fick ju en fisk iallafall. Och släppte gjorde det! Flötet alltså ;)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0