hermanssson

Jag följde som sagt med på Coldplay live på Stadion i lördags. Såhär i efterhand kan jag säga att jag inte ångrar det en sekund. Helt fantastisk spelning på många sätt och vis. Chris Martin är en underbar underhållare på scenen, och man känner sig verkligen välkommen som åskådare, eller snarare gäst.

Bäst var avslutande Life in Technicolor ii - grym känsla i den låten. Live speglade den glädjen bland alla i publiken som delade samma åtrå för bandet på scen och musiken de skapar. Fix You är en dänga, som alltid kommer att vara bra. Jag förstod att den skulle skapa allsång från första vers, och så blev det också. Jag delar inte hysterin över låten Viva la Vida, men självklart kunde man inte låta bli att hoppa med då det var en stämningshöjare utan dess like.

Ödmjukheten och öppenheten var total när bandet plötsligt intar plats mitt i havet av ståplatser, bakom PA-anläggningen. där de spelar en akustisk låt jag inte kände igen, plus en egen version av Billie Jean, som en hyllning till Michael Jackson. Tyvärr stod vi på en plats där hela PA-anläggningen täckte bandet, så fick inte riktigt uppleva det fullt ut.

När miljoner konfettifjärilar sprutade ut under Lovers in Japan och Death and all his friends spred sig en sig blandning av känslor inom mig. Tänk om detta verkligen är sista gången Coldplay spelar live i Sverige, då Chris Martin tycker att det är dags att lägga rocken på hyllan när man fyllt 33. Jag önskar därför att jag stod i regnet av fjärilar med Sandra. Så nästa gång om det nu blir en, är vi där, i fjärilsregnet tillsammans.